Faktum är att det inte finns någon svartsjuka/ avundsjuka, bara drömmar och mål som kan vara extra tuffa att nå för en själv. För visst är det så, om vi ser andra som har nått sina mål så kan det ibland klia i ögonen. Man önskar att man själv hade kunnat vara den som nådde målet. Och det är i denna stund som är den avgörande för hur man faktiskt agerar. Antingen så slutar det klia i ögonen och man kan helt ärligt glädjas med personens nådda mål, eller så är det vise versa, dvs det kliar sönder i ens ögon och man blir avundsjuk genom att skapa en irritation gentemot personen. Men helt ärligt, är det person nr 1 som har nått sitt mål som har gjort fel? Eller är det person nr 2 som går den negativa vägen istället för den positiva? 

 

Personligen så får jag en större kick när jag ser andra personer som når sina mål, som lyckas och som är allmänt nöjda och glada över framgången. Jag är inte en sådan person som ser svart för ögonen, som skapar en irritation helt i onödan eller som blir kylig som ett kylskåp. För när jag ser andra personer, precis som jag skrev ovan, som faktiskt når sina mål så triggar det igång mig ännu mera. Kan h*n så kan minsann jag också. Med dom rätta förutsättningarna så finns det ingen spärr som kan hindra mig. För det är lite så i den här hobbyn, ridsporten, vissa personer vässar sina armbågar helt utan förvarning mot andra personer. Snälla ni, vässa dom inte, utan öppna upp dom och var positiv! För nästa gång kanske det är just DU som har nått dina mål och inte vill mötas av irriterande avundsjuka blickar.